Logos Multilingual Portal

Select Language



Vandana Shiva (1952) 
Vandana Shiva, physicist, philosopher, ecofeminist, environmental activist, writer, was born in 1952 in Dehra Dun, India.

She participated in the 1970s in the Chipko movement, of Indian women hugging the trees to prevent their felling, and founded the Research Foundation for Science, Technology and Ecology in 1982. Initiatives of this Foundation are the organic farming programme Navdanya, the Bija Vidyapeeth (or Seed University, International College for Sustainable Living), and Diverse Women for Diversity. Another of the Vandana Shiva's initiatives is the Living Democracy Movement.
She received the Right Livelihood Award (also known as the Alternative Nobel Prize) in 1993 "...For placing women and ecology at the heart of modern development discourse.".
Other awards she has received include the Global 500 Award of the United Nations Environment Programme (UNEP) in 1993, and the Earth Day International Award of the United Nations (UN).
Vandana Shiva is one of the leaders of the International Forum on Globalization, (along with Jerry Mander, Edward Goldsmith, Ralph Nader, Jeremy Rifkin, etc.), and a figure of the global solidarity movement known as anti-globalization movement.

links:
  • Short Curriculum Vitae of Dr. Vandana Shiva

  • a chen no muere por manca de ingresos. Muere por no tener a dentrata a ros recursos
    a consciencia cultural da nosa intrínseca e fráxil dependencia da \'terra vivente\' é o instrumento máis importante para promover a xustiza, a sustentabilidade e unha nova economia
    a consciência cultural da nossa intrínseca e frágil dependência da \'terra vivente\' é o instrumento mais importante para promover a justiça, a sustentabilidade e uma nova economia
    a conzienzia cultura de nuestra dependenzia intrinseca y débil de la \'tierra bibién\' ye o más impotán para fomentar a chustizia, a sostenibilidá y una nueba economía
    a gente a no meue pe farta de dinæ, ma perché a no peu arrivâ a-e resòrse
    a gente u\'mmora pe mancanza i sordi. Mora pecchì u tena accessu a re risorse
    al fat da saver che dipendema dala tera ch’la vif l’è l’ünich instrument par far sì ch’agh sia la giustisia e na nœa economia
    aldrei fyrr hefur verið viðlíka munur milli þeirra sem vinna og þeirra sem græða peninga án þess að vinna
    aldrig før har været en så stor forskel mellem dem som arbejder og dem som tjener penge uden at arbejde
    aldrig tidigare har det funnits en sådan stor skillnad mellan de som arbetar och de som tjänar pengar utan att arbeta
    an emskiant sevenadurel eus hor sujidigezh vresk hag enganet d’an ‘douar bev’ eo ar pouezusañ arm evit kas war-raok ar justis, ar padusted hag un armerzh nevez
    an n\'êra mài sucês ch\'àg fòssa tânta diferèinza tra chi al lavôra e chi al fà i sôld sèinza lavurêr
    as pessoas não morrem por falta de rendimentos. Morrem por não terem aceso aos recursos
    az emberek nem a jövedelem hiánya miatt halnak meg, hanem az erőforrásokhoz való hozzáférés hiánya miatt
    az \'élő földtől\' való lényeges és törékeny függőségünk kulturális tudatosítása jelenti a legfontosabb eszközt az igazság, a fenntarthatóság és egy új gazdaság elősegítésében
    bythqueth kyns ny veu dybarth mar efan yntra an re a lavür hag an re a dhyndyl arghans hep lavürya
    Che ta lakelay nienon mew ta konpayechi iral. Lakey may chem rume ta nienon mew
    cilvēki nemirst ienākumu trūkuma dēļ. Viņi mirst dēļ resursu nepieejamības
    conscientia ex doctrina intimae et fragilis coniunctionis cum terra animata gravissima ratio est ad iustitiam, defensionem, admininistrationemque promovendas,,
    conscientia ex doctrina nostrae intimae et fragilis coniunctionis cum terra animata gravissima ratio est ad iustitiam, defensionem, admininistrationemque promovendas
    conştientizarea culturală a dependenţei noastre inerente și fragile de \'pământul plin de viaţă\' este instrumentul cel mai important pentru promovarea justiţiei, durabilității şi unei noi economii
    cultural awareness of our intrinsic and fragile bondage to the \'lively earth\' is the most important tool to promote justice, sustainability and a new economy - Vandana Shiva
    cultureel besef van onze wezenlijke en breekbare afhankelijkheid van de \'levende aarde\', is het belangrijkste gereedschap voor het bevorderen van gerechtigheid, duurzaamheid en een nieuwe economie
    das kulturelle Bewusstsein unserer wesentlichen und zerbrechlichen Bindung an die \'lebendige Welt\' ist das wichtigste Mittel um Gerechtigkeit, Nachhaltigkeit und ein neues ökonomisches Wirtschaftssystem zu fördern
    djamé tant qu\'à vouâi n\'ein pu vère onna taula differeince eintre lè dzein que travaillant et clliâo que fant de l\'erdzeint sein travaillî
    ea consapevoessa culturae dea nostra fragie e intrinseca dipendensa dea tera vivente, xe lo strumento pì importante pa promuovere ea giustissia, ea sostenibiità e na nova economia
    ea zente no ea mora pa mancansa de redito more parchè no ea poe comprare
    el saì che noter vivom sul se s\'è legagg a la \'tera che la vif
    fólk deyr ekki vegna lágra tekna. Það deyr vegna þess að það hefur ekki aðgang að auðlindum
    folk dør ikke på grund af manglende indkomst, de dør af mangel på resourcer
    hendenan no ta muri pa falta di ingreso. Nan ta muri pa falta di akseso na e rekursonan.
    homines non moriuntur propter pecuniae inopiam. Moriuntur quod ad opes non accedunt
    homoj ne mortas pro manko da enspezoj. Ili mortas pro manko da aliro al la fontoj de ili
    i cristiani non morunu picchì cci manca u´ varagnu. Morunu picchì ci manca u´pani
    ihmiset eivät kuole tulojen puuttumisen vuoksi. He kuolevat koska eivät pääse osallisiksi varallisuudesta
    ij gent a meuiro pa për che a l\'han nen ëd revenù, ma për che a l\'han nen acess à j\'arzòrse
    infén adès an i êra mâi stè un Svèri acsé grand stra quî ec lavåura e quî ch\'fà i bajûc sänza lavurèr
    inoiz ez zen horren alde handirik ikusi, oraindaino, lan egiten duenaren eta lanik egin gabe irabazten duenaren artean
    janipiniwa uñjirinsa mä jach\'a abismo, khisti qulqi apsuri irnaqirkama jani ni kunsa khistitakisa irnaqirixa
    jendea ez da diru-sarrerarik ez duelako hiltzen; baliabideak eskuratu ezinagatik hiltzen da
    konsiensia kultural di nos dependensia esensial i frágil di e \'tera bibu\', ta e hèrmènt mas importante pa promové hustisia, sostenibilidat i un ekonomia nobo
    koskaan aikaisemmin ei ole ollut näin suurta eroa työtätekevien ja ilman työntekoa rahaa ansaitsevien välillä
    kultura konscio de nia intrinseka kaj rompebla servuteco rilate al la \'vivanta tero\' estas la plej grava ilo por disvolvi justecon, daŭripovon kaj novan ekonomion
    kulturele bewustheid van ons intrinsieke en brose verbintenis met die ‘lewende aarde’ is die belangrikste werktuig om geregtigheid, volhoubaarheid en ʼn nuwe ekonomie te bevorder
    kulturell medvetenhet av vårt inneboende och ömtåliga beroende av den \'livliga jorden\' är det viktigaste verktyget för att främja rättvisa, hållbarhet och en ny ekonomi
    kulturní povědomí o naší skutečné a křehké závislosti na \'živé zemi\' je nejdůležitějším nástrojem na podporu spravedlnosti, udržitelnosti a nové ekonomiky
    kunagi varem pole olnud nii suurt vahet neil, kes töötavad ja neil, kes teenivad raha ilma tööd tegemata
    kurrë më parë nuk ishte parë një hendek kaq i madh mes atyre që punojnë dhe atyre që fitojnë pa punuar
    la conciencia cultural de nuestra dependencia intrínseca y frágil de la \'tierra viviente\' es el instrumento más importante para fomentar la justicia, la sostenibilidad y una nueva economía
    la consapevolezza culturale della nostra intrinseca e fragile dipendenza dalla \'terra vivente\' è lo strumento più importante per promuovere la giustizia, la sostenibilità e una nuova economia
    la consapevolezza curturale de la nostra intrinseca e fraggile dipendenza dalla tera vivente, è er motivo più importante pe´ promove la giustizzia, la sostenibbilità e ´na nova economia
    la conscience culturelle de notre dépendance intrinsèque et fragile vis-à-vis de la « terre vivante » est l\'outil le plus important pour promouvoir la justice, la durabilité et une nouvelle économie
    la consciencia cultural de la nostra dependencia intrínseca i fragil de la \'terra vivent\' es l\'instrument mes important per a fomentar la justicia, la sostenibilitat i una nova economia
    la cusience culturâl de nestre intrinseche e fragil dipendence de tiere vivent al è l\'imprest plui impuartant par promovi la justizie, la sustignibilitât e une gnove economie.
    la djente no muere por falta de revenidos. Muere por no tener akseso a los moldes
    la gèint l\'àn môr mènga per vìa ch\'ìn ciâpen brîsa âbasta, mò perché in pôlen mènga \'rivê in d\'a ghé la ròba
    la gent l’an mor mia parchè agh manca al redit, ma parchè agh manca al necesari
    la gent no mor per manca d\'ingressos. Mor perquè no té accés als recursos
    la gente no mori per mancanza de bori. La mori per no ver cossa comprar
    la gente no muere por falta de ingresos. Muere por no tener acceso a los recursos
    la gente non muore per mancanza di reddito. Muore perché non ha accesso alle risorse
    la gente nun more pe´ mancanza de sordi: more perchè nun po´ ariva´ alle risorse
    la genti nun muori pi mancanza di soldi.Muori picchì nun teni accessu alli risorsi
    la int no mûr par mancjance di redit. \'A mûr parceche no jà acès a lis risorsis
    la sera maj esta tata diferensafra chi laura sensa guadagnàe chi guadagna sensa laurà
    la set lamor mja perché la ga mja i solgg, ma perché la pol mja mitì ma a le risorse
    la xente nun muerre por falta de ganacias, muerre por nun tener acesu a los recursos
    la Zänt i n môren brîSa parché i n tîren brîSa di bajûc. I môren parché i n arîven brîSa al risåurs
    lè dzein ne mourant pas fauta de reintrâïe, mâ pè la mau que pouant pas arrevâ tant qu\'à la proveinda
    les gens ne meurent pas par manque de revenus: on meurt parce qu\'on n\'a pas d\'accés aux ressources
    lidé neumírají kvůli tomu, že nemají žádné příjmy. Umírají proto, že nemají přístup ke zdrojům
    ljudi ne umiru od manjka prihoda. Umiru zbog manjka pristupa resursima
    lomattj af kulixtj uljotkasnan afsatiksans inksa. Sinj kulixtj saes mez teezt af satuviks purdafksu suvafsj
    ludzie nie umierają z braku zysku. Umierają z braku dostępu do surowców
    mai anans a l\'é sta-je na diferensa parija antre chi a travaja e chi a vagna sensa travajé
    mai prima de onco se ga visto un divario tra chi che lavora e chi che guadagna sensa lavorare
    mai prima d\'ora si era visto un così ampio divario tra chi lavora e chi guadagna senza lavorare
    mai prima d\'ora s\'era vistu nu cusì granni divariu tra cu fatica e cu guadagna senzafaticà
    mai prima d’incò a s’era vist na gran diferensa tra chi a laora e chi guadagna sensa laorar
    mai prima ri uora c´jovu statu na differenza accussi ranni ntra chiddi ca ttravagghiunu je chiddi ca varagnunu senza ttravagghiari
    mai prima r\'ora s\'avìa vistu \'na differensa accussì granni tra cu travàgghia e cu guaragna senza travagghiàri
    mai prime di vuê si ere viodût un cussì grand disvari ienfri chel cal lavore e chel che uadagne cence lavorâ
    mai primma de mò s\'era vista tanta defferenzia tra iju que laòra e iju que guadammia sanza laorà
    mai prita k\'àrtena itorìsti nan divario ìu mmea tra tis polemà ce tis guadagnèi senza na polemìsi
    maie primma \'e mo s\'era visto na distanza accussì grossa ntra chi fatica e chi guaragna senza faticà
    mana ni jayk\'ajpis rikukurkachu chhika jatun phutunku chay mayqenchus llak\'aspa causakun chay juj runakunampi mana llank\'aspataj qolqeta jap\'ikapun
    människor dör inte av brist på inkomster. De dör av brist på tillgång till resurser
    Menschen sterben nicht aus Mangel an finanziellem Einkommen, sondern aus fehlendem Zugriff auf Ressourcen
    mense sterf nie as gevolg van ’n gebrek aan inkomste nie. Hulle sterf oor ’n gebrek aan toegang tot bronne
    mensen sterven niet door gebrek aan inkomsten, doch door gebrek aan toegankelijke middelen
    mensen sterven niet door gebrek aan inkomsten, maar door gebrek aan toegankelijke middelen
    mezarda ashalj stama otsu afvkaksshisj saetnaenj kona pokadixtj edi nonatnaenj kona af pokazj jarmak saevaenjdixtj jotkava
    mūsu dabīgas un trauslas sakarības ar \'dzīvo zemi\' kulturāla apziņa ir vissvarīgākais instruments taisnīguma, pastāvīgas attīstības un jaunas ekonomikas nodrošināšanai
    nauts eider wos doë zau e versjil tèsse daaj wo wérke ên daaj wo ze verdiene zonder te wérke
    nekad iepriekš nav bijusi tik liela atšķirība starp tiem, kuri strādā, un tiem, kuru pelna naudu nestrādājot
    nemus ainnantis de oi iat biu una diferèntzia aici manna intr\'\'e kini traballat e kini fai dinai sentz\'\'e traballai
    neniam antaŭ estis tia granda malsameco inter tiuj, kiuj laboras kaj tiuj, kiuj gajnas monon sen labori
    never before has there been such a wide difference between those who work and those who make money without working - Vandana Shiva
    ni fu erioed gymaint o fwlch rhwng y rhai sy\'n gweithio a\'r rhai sy\'n gwneud arian heb weithio
    niciodată până acum nu a fost o diferenţă atât de mare între cei ce muncesc şi cei ce fac bani fără să muncească
    nid oherwydd diffyg incwm y bydd pobl farw. Maent yn marw ond o ddiffyg cyfle i fynd at adnoddau
    nigdy dotąd nie widziało się tak ogromnej różnicy pomiędzy tymi co pracują i tymi co zarabiają nie pracując
    nikada nije bilo toliko velike razlike između onih koji rade i onih koji namiču novac bez rada
    nikdy dříve nebyl tak velký rozdíl mezi těmi, kdo pracují, a těmi, kdo vydělávají peníze bez práce
    njerëzit nuk vdesin për mungesë të ardhurash. Ata vdesin se nuk kanë mundësi të arrijnë tek burimet
    no savein, pé noûtr\'èducachon que no sein totalameint et frésâblyameint liettâ à la \"terra vîva\" et sti savâi l\'è l\'utî principà po fére avancî la djustice, mantenî la vià et rènovâ lo traffi
    no se ga mai visto prima tanta diferenza tra chi che lavora e chi che fa i bori senza lavorar
    no s\'ëa mai visto avanti mai tanta differensa tra chi travaggia e chi guägna sensa travaggiâ
    noch nie war der Unterschied zwischen denen, die arbeiten und denen, die Geld verdienen ohne zu arbeiten, so groß
    nog niet eerder was er zo\'n groot verschil tussen hen die werken en hen die verdienen zonder te werken
    nooit eerder was het verschil tussen zij die werken en zij die geld verdienen zonder te werken zó groot
    nooit vantevore was daar so ‘n groot verskil tussen dié wat werk en dié wat geld maak sonder om te werk nie
    numquam tantum interfuit inter eos qui operam dant et qui lucrantur sine opera
    nunca antes se había visto un abismo tan grande entre quien trabaja y quien gana sin trabajar
    nunca antes se tinha visto um abismo tão grande entre quem trabalha e quem ganha sem trabalhar
    nunca antis s\'eba beyito una esferenzia tan gran entre qui triballa y qui gana sin triballar
    nunka antes se teniya visto un abizmo tan grande entre ken lavora i ken gana sin lavorar
    nunka antes tabatin un diferensha asina grandi entre esnan ku ta traha i esnan ku ta gana sèn sin traha
    nyns yw dre fowt arghow y ferow an düs, mes drefen aga bos hep hedhes pythow bewa
    n\'eo ket dre an diouer a leveoù e varv an dud. Mervel a reont dre ma n\'eo ket digor a-walc\'h dezho danvez ar madoù
    n\'eus bet morse un diforc\'h ken bras etre ar re a labour hag ar re a ra arc\'hant hep labourat
    o gheno en apesèni ja\' en echi rucho. Apesèni ja\' è ssozi avoràsi ta pràmata ka è nna fai
    oamenii nu mor din cauză că duc lipsă de venituri. Ei mor că nu au acces la resurse
    on n\'avait jamais vu une telle différence entre les gens qui travaillent et ceux qui gagnent leur argent sans travailler
    people do not die for lack of incomes. They die for lack of access to resources - Vandana Shiva
    qet wekû êsta ciyawazî nêwan ewaney kar deken û diraw peyda deken û ewaney kar nakin û diraw peyda deken ewende qûll ne bûwe
    runakunaqa mana wañunkuchi mana qolqeyj caspa, wañunku mana chay qolqeman taripay atispa
    sa genti no morit ca di mancat su dinai, ma po su fatu de no arribai a s\'arrikesa.
    savêr ch\'à sàm prôpria dal tòtt dipendéint da la têra ch\'lè vîva, al dev\'êser un bòun motîv per fêr funzionêr la giustézzia, per rispetêr la natûra, e vlêr un nôv sistêma econômic
    sissetulekute vähesuse tõttu ei surda. Surrakse sellepärast, et ressurssidele on võimatu ligi pääseda
    soha nem volt még ekkora a különbség a munkát végzők és a munka nélkül pénzt keresők között
    te tagata e mate nei he ta\'e ai te ara mo aga, ta\'e he moni kore
    tucarî wek niha ciyawazîyek wisa mizen di navbera ewên ku dixebitin û pere qezenc dikin u ewên ku nashuxlin û pere qezancidin ne bûye
    xelik li ber nebûna dahat namirin, li ber dest negihêshtin bi chavkanîyan dimirin
    xellik le ber nebûnî dahat namrin, le ber dest wê ranegeyshtin be serchawan demrin
    ymwybyddiaeth ddiwylliannol o’n caethiwed brau a chynhenid i’r ‘ddaear fyw’ yw’r arf pwysicaf i hyrwyddo cyfiawnder, cynaladwyedd ac economi newydd
    \'a genti \'un mori pi mancanza ri redditu. Mori picchì unn\'avi \'a possibbilità ri utilizzari \'i risorsi
    \'a ggènte nun mòre pe defiétto \'e rèddeto, ma pecché nun tène acciésso ê risorze
    \'canlı dünya\' ile olan içsel ve kırılgan bağımızın kültürel olarak farkında olmak adalet, sürdürülebilirlik ve yeni bir ekonomiyi teşvik edecek en önemli araçtır
    \'lur biziduna\'rekiko gure mendetasun intrinsieko eta hauskorraren kultur kontzientzia da justizia, iraungarritasuna eta ekonomia berri bat bultzatzeko tresnarik garrantzitsuena
    ´n s´era mai visto prima ´na differenza così granne fra chi lavora e chi guadagna senza lavora´
    οι άνθρωποι δεν πεθαίνουν από έλλειψη εισοδήματος. Πεθαίνουν από έλλειψη πρόσβασης σε υλική βοήθεια
    ποτέ άλλοτε δεν ήταν μεγαλύτερο το χάσμα μεταξύ αυτών που δουλεύουν και αυτών που κάνουν λεφτά χωρίς να δουλεύουν
    људи не умиру због недостатка прихода. Они умиру због недостатка приступа изворима прихода
    культурное осознание нашей естественной и хрупкой связи с \'живой землей\' - это самый важный инструмент для обеспечения справедливости, устойчивого развития и новой экономики
    люди умирают не из-за низкого дохода, а из-за недостаточного доступа к ресурсам
    никада раније није била тако велика разлика између оних који раде и оних који стварају новац без рада
    никогда ранее не наблюдалось такой огромной разницы между теми, кто работает и теми, кто делает деньги не работая
    אנשים אינם מתים מחוסר אמצעי. הם מתים כי אין להם גישה למשאבים
    המודעות התרבותית של הקשר השביר ל\'אדמה החיה\' הוא הכלי החשוב ביותר לקידום הצדק, לחוזק והכלכלה החדשה
    מעולם לא היה בעבר פער גדול כל כך בין אלה העובדים לבין אלה המרוויחים כסף בלי לעבוד
    الناس لا تموت لنقص في الدخل وإنما تموت لعدم القدرة على استغلال مواردها
    الوعي الثقافي بارتباطنا الآسر والجوهري والهش بالأرض \"المفعمة بالحياة\" هي أهم أداة لتشجيع العدالة والاستدامة والاقتصاد الجديد
    لم نرى مطلقاً قبل الآن فرقاً شاسعاً بين من يعمل ومن يكسب دون عمل
    مردم از کمبود درآمد نمی میرند, بلکه آنها ازعدم دستیابی به منابع تلف می شوند
    هرگز پيش از اين چنين تفاوتي بين كساني كه كار مي كردند و كساني كه بدون كار كردن پول در مي آوردن وجود نداشته است
    पगार की कमी से लोग नहीं मरते। वे संसाधन की कमी से मरते हैं
    ไม่เคยมีครั้งใดที่จะมีความแตกต่างอย่างมหาศาลเช่นนี้ ระหว่างคนที่ทำงาน กับคนที่ทำเงินโดยไม่ต้องทำงาน
    人不会因为缺少收入而死亡,而会因为无法接近资源而死亡
    人不會因為缺乏收入而死亡,但會因為無法使用資源而死亡
    努力工作的人和不工作卻有大筆錢收入的人之間,從來沒有這樣大的分別過。
    在卖力工作的人和无须工作却能赚到大钱的人之间,从来没有这样大的差别
    근로하는 사람들과 근로하지 않고 치부하는 사람들 간에 이같이 큰 격차가 벌어진 일은 일찍이 없었다
    사람이 수입의 결핍으로 죽는 것이 아니다. 그들은 재원에 접근할 기회가 없기 때문에 죽는 것이다